Genusflödet

• Arkiv

Ökad jämställdhet kan leda
till sämre hälsa

Nyhet: 2012-01-30

Hur påverkar jämställdhet egentligen hälsa och livslängd? Ny forskning slår fast att svaret är komplext, och att ökad jämställdhet till och med kan ha en tydlig negativ effekt på människors hälsa.

Under de senaste decennierna har jämställdheten blivit bättre på många håll i världen. Politiska beslut, reformer och attitydförändringar har påverkat både den offentliga och privata sfären i riktning mot mer jämlika villkor mellan män och kvinnor. Man skulle kunna tro att denna utveckling är positiv för allas välbefinnande,men enligt Mona Backhans avhandling ”Gender policy and gender equality in a public health perspective – investigating morbidity and mortality in Sweden and 22 OECD countries” är verkligheten betydligt mer komplicerad än så.
Mona Backhans, som gjort sina studier vid Folkhälsovetenskapliga institutionen på Karolinska institutet, har undersökt jämställdhetspolicy och jämställdhet som bestämningsfaktorer för hälsa. Ett område som är relativt outforskat.
– Jag arbetade tidigare på Folkhälsoinstitutet och hade en kollega där som gjorde en studie om jämställdhet i parrelationer kopplat till hälsa. Jag jobbade med kommunala basfakta och kom på att det här vore intressant att undersöka på kommunal nivå, säger Mona Backhans.

Sämre hälsa i mer jämställda kommuner

Hennes avhandling behandlar data på både individuell, kommunal och nationell nivå. I första studien använder hon indikatorer på politiskt deltagande, arbetsfördelning och fördelning av ekonomiska resurser. Dessa jämförs mot kommuninvånarnas livslängd och ohälsotal. Resultatet visar att ju mer jämställd kommunen är desto sämre är invånarnas hälsa.Sambanden är ganska lika för båda könen.
– När det gäller kvinnor så är min tolkning att jämställdhet i den offentliga sfären sällan innebär jämställdhet i den privata sfären. Det innebär att kvinnor dubbelarbetar, vilket inte är bra för hälsan, säger Mona Backhans.
Männens ohälsa tror hon kan förklaras med utformningen av studien.
– Jag har inte tittat på vilken typ av jobb männen har i dessa kommuner. Det innebär att det kan vara kommuner med hög arbetslöshet där männen jobbar inom vården och har låga löner. Kommunen kan vara jämställd, men av negativa anledningar.

Försörjningsansvar innebär hälsorisk

Mona Backhans studerar i avhandlingen även sambandet mellan specifika dödsorsaker och jämställdhet i en internationell kontext. Här ligger fokus på de dödsorsaker som har de största könsskillnaderna; yttre orsaker.till exempel olyckor och våld, och hjärt- och kärlsjukdomar. Som jämställdhetsparametrar används exempelvis ländernas policys för föräldraledighet, vårdnadsbidrag och skattesystemets utformning.
Resultatet visar att det finns ett samband mellan policies som stödjer en tvåförsörjarfamilj och högre dödlighet i yttre orsaker för kvinnor, men inte för män.

– Jag tänker att de här statliga reformerna är gjorda för att underlätta kvinnors förvärvsarbete. Och när kvinnors deltagande i samhället ökar innebär det även en ökad exponering och risk för exempelvis trafikolyckor, säger Mona Backhans.

Hon menar att det även är ett mönster generellt: att kvinnor närmar sig männens positioner på arbetsmarknaden gynnar inte deras hälsa.
– Både män och kvinnor förlorar hälsomässigt på att vara huvudförsörjare. Min teori är att ansvaret leder till stress. Och när det gäller kvinnor finns även risken för dubbelarbetet där, säger Mona Backhans och poängterar att studien skulle behöva kompletteras med andra hälsoutfall för att bilden ska bli mer nyanserad.

Inget tydligt samband i det privata

Resultat i den internationella studien visar att det finns hälsovinster för män både av att leva jämställt med sin partner och att leva i ett mer jämställt samhälle. Även om hälsoskillnader mellan länder också påverkas av många andra samhällsfaktorer.
– För att vi ska få positiva effekter även för kvinnor i höginkomstländer tror jag fortfarande att vägen går genom delat ansvar för att minska bördan för den enskilde.
Det som förvånade Mona Backhans mest var att jämställdhet i den privata sfären inte påverkade kvinnors hälsa. Hon förväntade sig att en mer jämställd fördelning av arbete i hemmet skulle leda till positiva effekter när det gällde sjukskrivningar.
– Det fanns inget klart samband. Det kan bero på att det var för få som levde jämställt. Det fanns en minskad risk, men resultaten var inte tillräckligt tydliga för att man ska kunna dra några statistiskt säkra slutsatser, avslutar hon.

Foto: Colourbox

AV: Ida Måwe