Genusflödet

• Arkiv

Lekfull och levande gaykultur i Moskva

Nyhet: 2012-02-06

Bland lesbiska i Moskva är det personliga inte politiskt. Snarare försöker man hålla staten ifrån sitt privatliv. Subkulturen påverkas både av landets totalitära historia och globala flöden, konstaterar socialantropologen Katja Sarajeva i sin avhandling.

Hur ser den lesbiska subkulturen ut i Moskva och hur påverkas den av världen utanför? Det är frågor som Katja Sarajeva besvarar i avhandlingen Lesbian lives, sexuality, space and subculture in Moscow. Under två år vistades hon i Moskva för att göra en djupdykning i subkulturen.
– När jag berättade för bekanta i Sverige om studien fanns en uppfattning om att det var tufft att vara gay i Moskva, folk undrade om de blev förföljda, säger Katja Sarajeva.
Verkligheten överraskade. Den lesbiska subkulturen i Moskva var full av kreativa människor, som trots en homofob kultur, levde ett väldigt bra liv. I staden fanns ett flertal organisationer, som anordnade klubbar och fikakvällar. Flatorna träffades på både privata och officiella platser, och gjorde dem till sina.
– Det finns många vänskapsnätverk som har sina stamställen och de blev nästan som gayställen. Även privata bostäder blev en slags inofficiella mötesplatser.

Trots att det är stigmatiserat att vara homosexuell i Ryssland kunde lesbiska vara relativt öppna med sin sexualitet. Att hålla handen på tunnelbanan eller kyssas på en parkbänk accepterades av allmänheten. 
– Man kan vara öppen så länge man inte kräver några rättigheter eller samförstånd. Det är nog ingen av mina informanter som skulle gå till jobbet och annonsera sin sexuella läggning, säger Katja Sarajeva.
Hon menar att inställningen handlar om förhållandet till makten, som skiljer sig från det i väst. Enligt forskaren finns det ingen tradition att kräva sina rättigheter i landet.
– Jag blev själv förvånad av protesterna mot valfusk i Ryssland. Sådant är ovanligt eftersom ingen tror att de kan vinna mot staten. Staten är fortfarande så mycket starkare än individen.

Avpolitisering som motreaktion 

I avhandlingen konstaterar Katja Sarajeva att den lesbiska subkulturen i Moskva påverkas av ett flertal kulturella flöden och traditioner som omformas och införlivas i olika grad.
Enligt forskaren existerade i stort sett inte politisk kamp bland flatorna i Moskva. Förklaringen ligger i historien. Under kommunisttiden var allt privat politiskt i Sovjetunionen. Alla medborgare skulle vara bra arbetare, tjäna staten och sträva mot samma mål. Samhällsinrättningarna var kollektivistiska och alla övervakade varandra, menar hon.
– Det privata var invaderat av politiska intressen. Det var svårt att göra egna val, både när det gäller umgänge och åsikter. En motreaktion till detta är avpolitisering. Idag vill folk leva sina liv utan statens inblandning.

De globala bilderna och idéerna om vad en gaykultur är var bara delvis förenliga med verkligheten i Moskva. Rapportering från Pridefestivaler och politiska framgångar mottogs med dubbla känslor.
– Det finns ett antagande om att allt i västvärlden fungerar jättebra. Många önskade sig exempelvis motsvarigheten till ett stort RFSL-center. Samtidigt ses livet i väst ibland som lite för välordnat, förklarar Katja Sarajeva.
Hon menar att det finns en allmän hållning i Ryssland till livet i väst. Man tycker att det är bra att allt fungerar, men samtidigt ses det som lite tråkigt.
– Folk refererar till den ryska själen, djupet och möjligheten att vara lite galen.
Många ser en frihet i att inte behöva följa regler.

Subversiv lek med språket

I arbetet med avhandlingen blev forskaren själv förvånad över hur roligt folk hade på ett ganska litet utrymme i samhället. Ett exempel på detta var hur flatorna lekte med språket.
– Säger man "jag går och handlar mjölk" på ryska, så använder man olika ändelser beroende på om det syftar på en kvinna eller man. Det ger ett register att leka med. Man kan hinta sexuell läggning genom pronomen.
En annan del var musikkulturen. I Ryssland finns en tradition av barder, som skriver poesi, musik och sånger och framför dem med gitarr. Enligt forskaren handlar det om ärlig poesi, på gränsen till samhällskritik.
– Detta återfinns även i den lesbiska subkulturen. Folk kunde dra ut i skogen med tält och sjunga under stjärnorna, avslutar Katja Sarajeva.

AV: Ida Måwe