Genusflödet

• Arkiv

Jämställdhetspolitik skulle tämja problematiska kvinnor

Nyhet: 2012-02-13

Den svenska jämställdhetspolitiken har en motsägelsefull historia. Ny forskning visar att syftet med viktiga reformer under 1900-talet snarare varit att lösa olika samhällsproblem, än att bidra till kvinnors ekonomiska oberoende.

Vilka politiska resonemang är det som banat väg för kvinnors rättigheter i Sverige? I sin avhandling ”Rätt för kvinnan att blifva människa – fullt och helt”: Svenska kvinnors ekonomiska medborgarskap 1921-1971 har Zara Bersbo, doktor vid Linnéuniversitetet i Växjö, undersökt formandet av den politik som föregick det jämställdhetspolitiska arbete som inleddes i Sverige i början av 70-talet. Forskaren har granskat tre statliga utredningar och debatten kring lagförslagen som i tidigare forskning ansetts betydelsefulla för kvinnors ekonomiska emancipation. Resultaten är tankeväckande.
– Problemen som lagändringar och andra reformer skulle lösa var inte att bereda kvinnor samma rättigheter som män och därigenom ge dem möjlighet att nå ekonomiskt oberoende. Det handlade snarare om att åtgärda dalande giftermålsfrekvens och minskat barnafödande, säger Zara Bersbo.

Mer attraktivt med äktenskap

En av utredningarna forskaren granskat är revisionsarbetet med giftermålsbalken, som antogs 1921. I denna erkändes gifta kvinnor myndiga, de fick rätt att äga och förvärvsarbeta utan mannens tillstånd. Men enligt Zara Bersbo var inte lagstiftarnas tanke att gifta kvinnor skulle nyttja rättigheterna som sina män. Snarare ville man göra äktenskapet mer attraktivt. Lagen gav därför exempelvis alla gifta kvinnor rätt till hushållspengar från mannen.
– Intressant är att man i lagen särbehandlade kvinnor beroende på klass. Yrkesarbetande, bildade kvinnor bereddes genom lagen större ekonomisk trygghet genom rätt till pengar från mannen för särskilda behov, som till skillnad från hushållspengarna var deras egna, konstaterar Zara Bersbo.
Gifta kvinnors förvärvsarbete betraktades som en nödens lösning vid stor fattigdom och antogs inte som en rättighet ens av kvinnor själva.
– Retoriskt skulle man kunna säga att det handlade om att befria gifta kvinnor från förvärvsarbete, säger forskaren.

"Hjälpa" till rätt beteende

Under denna tid var äktenskapet det eftersträvansvärda samlevnadsalternativet som samhället stödde. Relationen mellan kvinna och man betraktades som likställd. Fast i själva verket låg mannens inkomst till grund för gifta kvinnors ekonomi.
Zara Bersbo menar att de rättigheter och välfärdsförmåner som följde på de olika utredningarna inte var följder av en liberal kvinnopolitik, utan snarare liberal styrningsrationalitet.
– Vissa kvinnors beteenden pekades ut som problematiska. De gifte sig inte, de bidrog till att färre barn föddes och hindrade samhällsekonomin från att expandera. Genom utvidgare rättigheter och välfärdsförmåner skulle dessa kvinnor ”hjälpas” till rätt beteende genom olika insatser från samhället.
Ett exempel är Kvinnoarbetskommitténs undersökning av gifta kvinnors förvärvsarbete 1938. Den stödde idén om den förvärvsarbetande modern, men istället för att handla om kvinnors ekonomiska oberoende kom den att fokusera på befolkningsfrågan. I utredningen hävdas att barnafödandet skulle minska om kvinnor inte gavs möjlighet att kombinera förvärvsarbete med moderskap.
– Här ansågs kvinnor inom lågkvalificerade yrken, som ofta lämnade arbetsmarknaden när de gifte sig, bidra till att kvinnor generellt betraktades som tillfällig lågavlönad arbetskraft fram till det att de gifte sig. Förslagen på åtgärder fokuserade bland annat på kvinnors möjligheter att behålla sin anställning trots att de var gifta, säger Zara Bersbo.

Motstridiga idéer i kvinnorörelsen

Enligt forskaren speglar dåtidens debatter om kvinnors utökade rättigheter, och deras möjligheter att nyttja dessa, inte en kamp mellan könen. Snarare visar avhandlingen att motstridiga föreställningar om hur kvinnor, beroende på klass och civilstånd, borde vara och bete sig påverkade lösningarna.
– Den svenska kvinnorörelsen var i princip enig när det gällde kvinnors rätt till samma ekonomiska rättigheter som män. Men de var inte alltid överens om hur kvinnor borde förhålla sig till, tolka och använda sina rättigheter, konstaterar hon.

Bilden är hämtad från Kvinnohistoriska samlingarna (Kvinnsam) och visar en sykurs på Södergården.

AV: Ida Måwe