"Kvinnor ses som antitesen till forskare"
Nyhet: 2012-01-26
Vid Göteborgs universitet har utredarna Anna Peixoto och Anna-Karin Wyndhamn kartlagt jämställdheten på två av lärosätets fakulteter.
– Det finns en norm för hur man ska vara som forskare, som är knuten till manligt kön och till en viss form av maskulinitet. Det gör att forskarpositionen i högre grad är tillgänglig för män än för kvinnor, säger Peixoto.
Anna Peixoto och Anna-Karin Wyndhamn har i projektet Jämställda fakulteter? kartlagt jämställdheten på Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. 2009 gjorde de en liknande studie på Utbildningsvetenskapliga fakulteten, där de själva är verksamma. I sina intervjuer med totalt 151 personer på de båda fakulteterna har utredarna kunnat peka på en norm för hur man ska vara som forskare.
– Att ha ett liv med åtagande och ansvar utanför arbetet ses som snarare ett hinder än en tillgång. Normen finns hos alla grupper av medarbetare, både män och kvinnor, men den uttrycks starkast hos dem på högre vetenskapliga positioner, säger Peixoto.
Pågående trend
Forskarnormen premierar egenskaper som produktivitet, effektivitet och konkurrenskraft framför sociala relationer och omsorg. Utredarna menar att det förstärks av den pågående marknadsanpassningen av högskolesektorn. Detta riskerar enligt dem att att utarma akademin och forskningen.
– Normen knyter an till föreställningar om om kön, där kvinnor ses som antitesen till forskare. Vi finner att arbetsplatsen verkar selektera medarbetare utifrån i vad mån de tros motsvara normen. I dessa processer distanseras kvinnor från forskarpositionen, säger Wyndhamn.
Bristande självreflexivitet
När kvinnor lämnar akademin eller ägnar sig åt annat än att forska förklaras det med att ”hon var inte lämpad”. Därmed fritar verksamheten sig själv från ansvar för en skev könsfördelning menar Peixoto och Wyndhamn, som anser att akademin måste vända sin kritiska blick mot den egna organisationen.
– Insatserna behöver riktas mot det värdesystem som bland annat bärs upp av forskningsledarna. De är centrala i sammanhanget. Förebilder spelar roll för om man vågar satsa på en vetenskaplig bana och om man vågar utmana, säger Wyndhamn.
Artikeln är hämtad från det forskningspolitiska nyhetsbrevet Genusperspektiv.
Läs mer
Om Genusflödet
I Genusflödet rapporterar vi om nya avhandlingar och böcker inom det svenska genusfältet. Prenumerera på flödet i din RSS-läsare, Twitter eller Facebook. Du kan också tipsa andra genom delafunktionen längst ner till höger eller via mail på "tipsa en vän".