Läs Genusperspektiv i fulltext här
Genusperspektiv 6 2011 innehåller bland annat följande:

Den 30 november släppte Europeiska kommissionen sitt slutliga förslag till Horisont 2020, EU:s nästa ramprogram för finansiering av forskning och innovation. Minna Salminen-Karlsson, ledamot i Vetenskapsrådets Expertgrupp för genus, beklagar genusperspektivets dåliga genomslag i skrivelsen.
– I allmänhet har genus handlat om att vi ska ha fler kvinnliga forskare. Det är som att det finns en föreställning om att bara vi fixar det så löser resten sig.
Det viktiga nu är att försöka få in så konkreta skrivningar som möjligt när ramprogrammet ska antas.
Nationella sekretariatet för genusforskning har skickat en skrivelse till regeringen inför forsknings- och innovationspropositionen 2012.
– För en forskningspolitik som tar sikte på de stora utmaningarna i samhället behövs ett utvecklat genusperspektiv. I vår skrivelse vill vi visa hur man både kan utveckla forskningen och forskningens organisering genom att integrera genusperspektiv i verksamheten, säger sekretariatets föreståndare Kerstin Alnebratt.
Vid Göteborgs universitet har utredarna Anna Peixoto och Anna-Karin Wyndhamn kartlagt jämställdheten på två av lärosätets fakulteter.
– Det finns en norm för hur man ska vara som forskare, som är knuten till manligt kön och till en viss form av maskulinitet. Det gör att forskarpositionen i högre grad är tillgänglig för män än för kvinnor, säger Peixoto.
Forskare vid Umeå centrum för genusstudier drog under hösten in 22,5 miljoner från Fas, VR och EU. Det innebär fortsatt god finansiering för den starka forskningsmiljön vars excellensprogram tar slut vid årsskiftet.
– Utmaningen är att hitta folk som ska jobba med allt. Vi växer, sett till både personal och medel, säger föreståndaren Ann Öhman, professor i folkhälsa och genus.