Högskoleverkets uppdrag att främja jämställdhet försvinner
Nyhet: 2012-02-08
Högskoleverkets uppdrag att främja jämställdhet i högskolesektorn försvinner, när tre myndigheter föreslås att slås ihop för att bilda en service- och en granskningsmyndighet.
– Jag är beredd att acceptera utredarens förslag. Jag älskar det inte, men det är konsekvent i linje med utvecklingen, säger Högskoleverkets chef, universitetskansler Lars Haikola.
Högskolemyndighets- och programkontorsutredningen föreslår i sitt delbetänkande bland annat att Högskoleverkets nuvarande uppdrag att inom sitt verksamhetsområde främja lika rättigheter inte förs över till den nya Myndigheten för högskoleservice och internationellt samarbete som bildas 2013.
Utredarens direktiv från regeringen var att lämna förslag på hur verksamheten vid de tre myndigheterna Högskoleverket, Verket för högskoleservice och Internationella programkontoret för utbildningsområdet kan renodlas så att den granskande verksamheten skiljs från den främjande och serviceinriktade.
Tydliggör lärosätenas ansvar
Lars Haikola, universitetskansler och chef för Högskoleverket, är inte överraskad av utredarens förslag.
– Det är sista steget i en lång process, där de många främjandeuppdrag Högskoleverket haft sedan starten 1995 blivit allt färre. Det här förslaget är analogt till exempel med vad som tidigare skett med det ansvar vi haft för att driva på den högskolepedagogiska utvecklingen. Det ansvaret ligger nu sedan länge på lärosätena själva.
Utredaren Birgitta Böhlin menar att avsikten med förslaget inte är att prioritera ned jämställdhetsfrågorna, utan att tydliggöra att ansvaret ligger på lärosätenas ledning. Haikola menar att det ändå finns behov av samordning inom vissa högskolegemensamma områden, som internationalisering, jämställdhet och högskolepedagogisk utveckling.
– Vi kan inte ha 37 myndigheter som gör sina olika lösningar. Man vinner på att ta fram gemensamma lösningar, men det får organiseras av någon annan än Högskoleverket. Kanske Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF?
Lärosätena har i dag väldigt olika resurser och förutsättningar att arbeta med jämställdhet. Därför behövs det något slags kunskapsbank eller kompetenscentrum. Det menar Annika Lindé, chef för enheten för lika villkor vid Uppsala universitet samt ledamot i Högskoleverkets jämställdhetsråd.
– På ett större lärosäte, som Uppsala universitet, kan man arbeta med frågorna på heltid och inte bara som sidouppgift. Lärosäten med en mindre förvaltning kan inte förväntas ha så många specialister anställda. Jag får många förfrågningar om att ge konsultativt stöd. I de flesta fall tvingas jag säga nej.
Lindé anser att en sådan stödfunktion, frivillig att använda, borde ligga på den nya servicemyndigheten.
– Jag skulle önska att myndigheten också upprättar en kunskapsbank, som samlar in vad som görs och vad som ger resultat, för att inte varje lärosäte ska behöva uppfinna hjulet på nytt.
Tillsynen kan skärpas
Utredaren föreslår också bland annat att den nya granskningsmyndigheten, Högskolemyndigheten för kvalitetssäkring och tillsyn, bör kunna ges i uppdrag att följa upp lärosätenas arbete med jämställdhet och lika villkor.
– De strikt juridiska aspekterna kan skärpas med den nya granskningsmyndigheten, också på det här området, menar Lars Haikola.
Läs mer
Högskolemyndighets- och programkontorsutredningens betänkande
Artikeln är hämtad från det forskningspolitiska nyhetsbrevet Genusperspektiv.