Bråttom att få in genus i EU:s kommande ramprogram
Nyhet: 2012-01-19
Den 30 november släppte Europeiska kommissionen sitt förslag till Horisont 2020, som vid årsskiftet 2014 ska efterträda EU:s sjunde ramprogram.
Forskningens roll ska i större utsträckning än hittills vara att möta gemensamma samhällsutmaningar. Stor tonvikt läggs vid innovation. Hur kommer genusforskningen in i detta?
När Horisont 2020 träder i kraft kommer den EU-gemensamma finansieringen av forskning och innovation att samordnas – istället för att som i dag vara uppdelad på ett ramprogram för forskning och ett program för konkurrenskraft och innovation, CIP.
Minna Salminen-Karlsson är docent i sociologi och ledamot i Vetenskapsrådets Expertgrupp för genus. Hon var kritisk till det diskussionsunderlag som Europeiska kommissionen i våras presenterade som ett led i processen att ta fram det nya ramverket för forskning och innovation. Att ordet genus inte ens nämndes diskussionsunderlaget, menar Salminen-Karlsson har att göra med okunskap om vad det är och vad det har för relevans i forskning.
– I allmänhet har genus handlat om att vi ska ha fler kvinnliga forskare. Det är som att det finns en föreställning om att bara vi fixar det så löser resten sig. Man ser kvinnor som dels en resurs, dels som dem som tillför ett annat perspektiv. Kvinnorna ska komma med genusperspektivet, säger hon.
Denna okunskap gör att det är viktigt att svenska forskare, och i synnerhet genusforskare, bevakar processerna kring EU:s forskningspolitik, menar Salminen-Karlsson. Ramprogrammen ligger över en flerårsperiod, och under det ligger det årliga cykler för utlysningar.
– Även om det står i ramtexterna att genusdimensionen ska vara med i forskningen är det kravet ganska svagt och i praktiken har det inte varit så tungt när det kommer till sanktioner. Det har att göra med att kunskapen som krävs för att kunna omsätta kravet till specifika projekt är ganska låg. Det gäller att se till att få in dimensionen i varje utlysning, och att bevaka hur det följs upp. Den bevakningsapparaten har kanske inte fungerat så väl. Vet man inte vad genus i forskning är kan det vara svårt att bevaka, säger Salminen-Karlsson.
I det slutliga förslag till ramprogram som kommissionen presenterade i november finns ett uttalat åtagande att se till att könsskillnader (gender differences) blir reflekterade i utlysningars innehåll och i utvärderingsprocessen, där detta är lämpligt. Kommissionen skriver att ökat kvinnligt deltagande höjer kvaliteten hos forskning och innovation genom att möta underskottet på högkvalificerade forskare.
Dan Andrée är chef för innovationsmyndigheten Vinnovas Brysselkontor. Han menar att kommissionens prioritering är förklarlig.
– Kommissionen har större möjligheter att öka andelen kvinnor i expertpaneler och bedömargrupper. När det gäller en annan aspekt, deltagande i forskningsprojekt, är det svårare att styra. Det måste ske på nationell nivå. Det tredje är forskningens innehåll. Där är det viktigt att få in så konkreta skrivningar som möjligt när ramprogrammet ska antas, så det går att utnyttja när man ska påverka de årliga utlysningarna.
Hum/sam-forskning tonades ner
Minna Salminen-Karlsson var även kritisk till att hum/sam-forskning hade en så nedtonad roll i det diskussionsunderlag som presenterades under våren.
– Det är våra skattepengar som används för att lösa samhällsutmaningarna. Jag tror inte att det går utan humaniora och samhällsvetenskap. Om man inte tror att det räcker med teknikvetenskap är det viktigt att få in hum/sam-forskningen. Dessutom påverkar EU-tänket den nationella forskningspolitiken. Det är en diskurs som går runt.
Efter att kommissionen lagt fram sitt diskussionsunderlag fick man in knappt 900 skrivna synpunkter från såväl internationella som nationella aktörer inom forskningssektorn. Bland annat gick svenska lärosäten, med rektor för Uppsala universitet som huvudsaklig undertecknare, ihop i en gemensam skrivelse där de lyfte vikten av att humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning ges en mer framträdande roll. I det slutliga förslag från kommissionen som presenterades i november har humaniora och samhällsvetenskap skrivits in under den nya utmaningsorienterade och tvärvetenskapliga ansatsen.
Fokus på samhälleliga utmaningar
Under det svenska ordförandeskapet år 2009 samlades 350 forskare, politiker, forskningsfinansiärer och företagare från hela Europa på en konferens i Lund. Den utmynnade i en deklaration som betonar att EU:s forskningspolitik bör lämna indelningen i olika program, för att istället organisera forskningen utifrån några av de stora utmaningar världen står inför. Det har kommissionen följt i sina formuleringar och pekat ut bland annat hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande samt inkluderande, innovativa och säkra samhällen som gemensamma utmaningar.
Minna Salminen-Karlsson tror att skiftet till att fokusera på stora utmaningar kan vara en fördel.
– Om viljan finns kan det vara lättare att se att samhällsutmaningar kräver samhällsvetenskaplig forskning, och därmed också genusperspektiv. Men det finns starka intressen som framför allt vill främja av forskning som går att kommersialisera.
Dan Andrée har varit Sveriges representant i förhandlingarna rörande flera tidigare ramprogram.
– När jag kom till Bryssel 1997 var det en av mina uppgifter att arbeta för att få in humaniora och samhällsvetenskap i femte ramprogrammet. Det fanns väldigt lite förståelse för det från andra länder. Vi lyckades få in lite grann, och ytterligare lite mer i sjätte ramprogrammet.
I det nuvarande och sjunde ramprogrammet, som sträcker sig från 2009 till 2013, ingår samhällsvetenskap och humaniora med 623 miljoner euro som ett sammanhållet tema. Nu ska hum/sam-forskningen istället integreras där det är lämpligt.
– Man ser att utmaningarna behöver mötas mångvetenskapligt, säger Andrée.
Genom att ta ett samlat grepp på både forskning och innovation lägger Horisont 2020 större tonvikt på det senare ledet än vad sjunde ramprogrammet gör. Sammanslagningen hänger samman med framtagandet av Europa 2020-strategin ”för smart och hållbar tillväxt för alla”, där det betonas att forskning och innovation är avgörande för att uppnå unionens överordnade mål.
Öppnar mot social innovation
Från Innovationsunionen – en delstrategi under Europa 2020 – plockas formuleringar om social innovation. Minna Salminen-Karlsson pekar på detta som en möjlighet att lyfta andra vetenskapsområden än teknisk och medicinsk forskning.
– Europa 2020 är präglat av ord som innovation, tillväxt och entreprenörskap, och då är social innovation ett begrepp som fungerar i sammanhanget. Det betonar att samhällsvetenskap behövs för att generera tillväxt, inte bara teknikvetenskap, säger hon.
Men även om social innovation finns med i EU:s tillväxtstrategi har begreppet ingen framträdande position.
– Dessutom sätter man inte in genus i det. Min uppfattning är att man inte ser att det är relevant. Man talar om abstrakta medborgare och deras agerande. Som genusforskare är medvetna om, tenderar den där abstrakta medborgaren att vara en man.
Dan Andrée menar att den mer genomgående betoningen av innovation ställer nya krav på alla forskningsområden.
– Särskilt påtagligt blir det för till exempel samhällsvetenskap och humaniora, som försvinner som eget tema. Där gäller det att bevaka så att de skrivs in i utmaningarna i de årliga utlysningscyklerna.
Nu ligger det på Europaparlamentet och Europeiska ministerrådet, som samlar de nationella regeringarna, att utifrån det presenterade förslaget arbeta fram var sitt nytt förslag. Dessa ska sedan förhandlas fram till det ramprogram som ska antas mot slutet av 2013.
Artikeln är hämtad från det forskningspolitiska nyhetsbrevet Genusperspektiv.