"Innovationsplanen reproducerar traditionella prioriteringsmönster"
Nyhet: 2011-11-14
Det underlag till nationell innovationsstrategi som tagits fram av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, använder ett förment könsneutralt språk vilket verkar gynna mansdominerade näringar. Det menar Malin Lindberg, genusforskare som särskilt intresserat sig för innovationsprocesser
– I sin inledande sammanfattning använder man EU:s definition av innovation som är väldigt bred och inkluderande. Men inget av detta finns kvar i de konkreta förslagen. Innovationsplanen reproducerar traditionella prioriteringsmönster, där tjänstenäringar och offentliga sektorn hamnar i skymundan.
Malin Lindberg visar i sin avhandling från Luleå tekniska universitet att svensk innovationspolitik och innovationsforskning "gör kön" på ett hierarkiskt och segregerande sätt. Både kvinnor och män, menar hon, är aktiva företagsutvecklare och innovatörer, men vissa sektorer och aktörer prioriteras medan andra marginaliseras. Innovationsplan Sverige, det inspel som Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, lämnat till näringsdepartementet i processen att ta fram en nationell innovationsstrategi, ser hon som ett tydligt exempel.
– Allt man skriver är som att slå in en öppen dörr. Det mest radikala man gör är att lyfta fram små och medelstora företag. Men det blir aldrig konkret. Man vill ha ökad samverkan mellan universiteten och näringslivet, men vad är det man menar med ordet näringsliv? Tänk om man skulle samverka med företagen i Tillväxtverkets program för att främja kvinnors företag. Det skulle verkligen utmana könsrelationer.
Excellens och strategiska satsningar
IVA har också gjort ett inspel till nästa forsknings- och innovationsproposition, som regeringen lägger fram hösten 2012. Där knyter man an till satsningarna på så kallade strategiska forskningsområden, och föreslår att dessa kompletteras med strategiska innovationssatsningar.
– Det blir en väldig resurskoncentration. Även om man skriver att forskningen ska vara fri förespråkar man en fortsatt satsning på excellens. Det är något som redan kritiserats bland annat av rapporten Hans excellens av Jordansson, Sandström och Wold. IVA kör vidare på de verktyg som konserverar det traditionella, inte de nytänkande.
Genusperspektivets betydelse
Malin Lindberg menar att detta är synd, med tanke på att hon anser att det i ambitionen bakom framtagandet av en nationell innovationsstrategi finns en medveten uppfattning om att förståelse av genusperspektiv kan bidra till innovation. Bland annat lyfter hon fram Vinnovas forskningssatsningar.
– Ingen annanstans i världen finns det genusforskning om innovationspolitik, möjligen med undantag av USA och Storbritannien. Fokus ligger på innovativa processer, inte på de prioriteringsmönster som är hinder för innovation.
Både Vinnova och Tillväxtverket har riktat intresse mot kreativa näringar och mot innovation inom offentlig sektor. Det här saknar Malin Lindberg i IVA:s Innovationsplan Sverige.
– Från den inledande definitionen av att innovation kan ske i både privat och offentlig sektor går man till att det offentligas främsta roll är att vara innovationsupphandlare. Det närmaste man kommer kreativa näringar är att nämna immateriella rättigheter.
Innovationsplan Sverige
I sitt underlag till nationell innovationsstrategi föreslår IVA bland annat följande.
- Ett fördelningssystem för basanslagen till universitet och högskolor som ger incitament till profilering och utveckling av såväl innovation som utbildning och forskning.
- Öka flexibiliteten i anslagsanvändningen genom att lärosätena får hela sin medelstilldelning som en samlad resurs för utbildning, forskning och innovation.
- Samverkansprogram mellan näringsliv, offentliga verksamheter, universitet och högskolor samt forskningsinstitut för ökat nyttiggörande av forskningsinvesteringar.
Läs mer
Innovationsplan Sverige finns att ladda ner på IVA:s webbplats
IVA:s inspel till den kommande forsknings- och innovationspropositionen finns här
Regeringens arbete med att ta fram en nationell innovationsstrategi beskrivs här
Artikeln är hämtad från det forskningspolitiska nyhetsbrevet Genusperspektiv.